Till toppen

Fortsättning Thailand

Under vår första vecka i Thailand är allt fantastiskt. Maten är god, en helkroppsmassage kostar 75 kr för en timma och vädret är galet bra. Vi träffar även en hel del svenskar i området där vi bor och sakta men säkert hör man hur det skvallras mer och mer om Denguefeber som "någon" har hört att "några" har fått "någonstans" här i närheten. Vi tänker väl inte jättemycket på det mer än att vi är lite extra noga med att spraya oss med myggspray och sova under myggnät. 
 
En klassisk Emil-frukost
 
Men på måndagen så vaknar Angelica med jättehög feber. Och någonstans i bakhuvudet så börjar tankarna på Dengue ploppa upp hos oss alla. Då jag som gravid och barnen och har sämre immunförsvar just så bestämmer sig Marcus att det bästa är att flytta Angelica till ett hotell. Nu smittas ju inte Dengue från människa till människa, men skulle det komma en mygga och bita på Angelica och sedan på någon av oss andra så kommer också vi blir smittade. Så tanken var att hon skulle få vila där i hopp om att det bara var vanlig feber.
 
Men efter 2 dagar har Angelica sådan smärta i lederna så vi får lägga in henne på Koh Lantas "vårdcentral" så hon kan få smärtlindrande. Vi inser också då att det måste vara Dengue. Tyvärr kan man inte ta några prover förrän runt 5 dagar in i sjukdomen innan man kan se något på blodproverna. Men för att göra historien kort så fick Marcus ringa SOS International som säger att vi måste lämna Koh Lanta och bege oss till Phuket för att kunna lägga in henne på sjukhus. I samma stund som vi hämtar Angelica från den lilla vårdcentralen, hög på smärtstillande, har de också fått tillbaka testerna. Hon har fått Dengue! 

Marcus, Angelica, barnen, jag, Emil och Lellen åker ner till hamnen där en speedboat väntar på att transportera oss 1,5 h bort från Koh Lanta till Phuket. Det som började som en härlig färd i solnedgången slutade med att vågorna kastade sig över kanterna på båten. Både vi och allt i resväskorna var helt genomblöta och stackars Signe grät av skräck varje gång båten slog i jättevågorna. Jag satt bredvid modiga lilla Tyra som jag försökte få på bättre humör genom att tillsammans lyssna på lite musik i mina hörlurar. Men det blev tillslut alldeles för blött och jag hade svårt att hålla i mig. Det var denna båtturen som sedan hade sönder min rygg och som gjorde att jag inte kunde gå normalt på en vecka. 
 
 
Resan tog mycket längre tid än beräknat på grund av det stormiga havet och när vi kom fram var vi alla trötta och blöta. Dessutom hade speedboaten inga lampor vilket gjorde att de egentligen inte fick köra trots att det var bäcksvart ute.
 
På bryggan stod ambulansen och väntade. Så både Marcus och Angelica fick snabbt hoppa in i ambulansen som tog dom till sjukhuset där Angelica fick spenderade kommande nätter. Detta var det sista vi fick träffa Angelica på vårt besök i Thailand. Nu kanske det låter som att hon dog men det gjorde hon alltså inte :)
 
Vi tog barnen och hoppade in i en taxi och begav oss mot vårt nya hus som vi skulle bo i. En mycket konstig känsla att skicka iväg vännerna till sjukhus i ett främmande land men samtidigt var vi väldigt glada då vi visste att hon där skulle bli mycket bättre omhändertagen där än någon annanstans i Thailand.
 
Bilden är tok-snodd från Marcus och Angelicas blogg som ni hittar här. Visst är den fin!
 
De följande dagarna var både fantastiska och tråkiga. Fantastisk på så så sätt att vi även fick chansen att se Phuket och de nya huset som vi bodde i var superfint. Men det tråkiga var ju att vi fick uppleva allt utan Angelica som låg och mådde kasst på sjukhuset. Dessutom hade jag efter båtfärden fått en sådan grymt jobbig foglossning. Under 2 dagar kunde jag inte gå mer än någon meter och bara att vända mig i sängen fick mig att vilja gråta. Men det kändes väldigt löjligt med tanke på vad stackars Angelica gick igenom. Som tur är behövde Angelica inte vara helt ensam utan barnen och Marcus åkte och besökte henne titt som tätt. 
 
Emil och jag får äntligen visa upp våra kunskaper inom barnuppfostran natten då Marcus sov över på sjukhuset med Angelica
 
Nu kanske man trodde att vår otur slutar här. Ett inställt flygplan, denguefeber och foglossningen från helvetet. Men icke! Nu har ni fått en hel roman av mig här så jag får berätta längre fram om de kommande dagarna för nu ska jag nana!
0 kommentarer

Troll Bedside Crib

Nu tar vi paus i historieberättandet om vår resa till Thailand och hoppar in på lite gravidsnack igen. Har länge gått och väntat på att en bedside crib från Troll ska dyka upp på blocket. Men tyvärr verkar det mest vara stockholmare och personer i Kalix som vill sälja dem vidare så det har alltid varit aningen för långt för att åka och hämta. Men imorse när jag gick in på Babyland så hittade jag den för 1 500 istället för 1 900 kr. Som den hacker jag är så hittade jag även en rabattkod på 10%. Woop woop! jan2016pxv är rabattkoden om ni är sugna på att gå in och shoppa något ;) Köpte även en skötväska som jag gått och suktat efter som ni ska få se längre fram. 
 
Bilderna är från en av mina favoritbloggare Ida-Marie
 
Sängen känns verkligen som helt perfekt för oss och vårt sovrum. Den har höj- och sänkbara ben, plus att man kan sänka ner ena sidan så att man kan ha den intill sängen. Då kan jag hela tiden ligga bredvid Peanut och behöver inte gå upp varje gång hon ska ammas. Sängen har även hjul så att vi kan rulla iväg den om vi vill ha den någon annanstans där det passar just på dagarna. Och icke att förglömma! Det bästa med att inte ha henne i sängen mellan mig och Emil är att jag närsom kan leverera slajmpussar till Emil. Sådant måste ju också tänkas på!  
1 kommentarer

Flumride


Idag vaknade jag med en mycket bättre rygg. Den är inte helt bra men jag kunde gå i alla fall. YAAAY! Så vi kastade iväg barnen till skolan och hoppade på en privat speed boat som vi hade hyrt. Tyvärr tokblåste det så vi fick först åka på ett bilflak till norra delen av ön där båten väntade. Det är vi och vattenmeloner som tydligen får denna lyxskjuts genom ön.



På alla bilder jag tog från bilfärden blundade folk då det flög en del sand i luften, men på denna ser det i alla fall ut som Mac njuter av turen :) 




Vi hoppade på vågorna under 1,5 timme. Man han bli mer genomdränkt av vågorna än vad man blir på flumride på Liseberg. Men vad gör väl det när solen gassar och man har bikini under badkläderna. 


Tillslut nådde vi Ko Mok (ingen aning om det stavas så) där vi kunde hoppa i land på den fina stranden med vajande palmer. Det hade nog varit mycket bättre om det inte hade tokblåst så mycket. Kändes lite som att man hade en varm hårfön i nyllet. Men det blev ändå en riktigt bra dag med hela gänget! Peanut skötte sig bra under dagen. Hon valde att dunka i takt med båthoppandet mot mina revben och inre organ. Hon börjar bli lite bortskämd och kräver mer plats.

Inlägget är tidsinställt och skrevs 25 januari.
0 kommentarer